En husman på mitt bord

Mina Wallenbergare, foto: Louise Johansson

Innan jag beger mig in i färskpotatissäsongen på allvar måste jag äta potatispuré en sista gång. Den bomullslena och krämiga konsistensen får mig att nästan skaka av lycka. Speciellt när den serveras tillsammans med husmanskost. Tanken slår mig varenda gång jag äter svenska anrättningar  - Det här borde jag äta oftare! Det känns ända in i själen att maten är gjord av kärlek.

Den här veckan bjuder jag er på mina Wallenbergare. I ätande och skrivande stund slår det mig att Wallenbergare jämfört med till exempel köttbullar eller pannbiff är lite enklare att tillaga. Man slipper skala och hacka löken, och vänta på att rivebrödet ska svälla. Allt ner i en bunke och på ett kick står husmansmiddagen på bordet.
Receptet passar också bra att göra på fiskfärs – om du är sugen på havets Wallenbergare…

Skriv ut